Samäganderättsavtal

För att undvika framtida konflikter är det en bra idé att i förväg komma överens om och skriva ner hur egendomen ska förvaltas, hur eventuell avkastning ska fördelas, hur man ska göra om någon av ägarna vill sälja sin andel med mera.

Bestämmelserna i samäganderättslagen är dispositiva vilket betyder att delägarna gemensamt kan komma överens om att hantera ägandet på annat sätt än vad som följer av lagens bestämmelser. För att säkerställa att alla vet vad som gäller och för att komma ihåg vad man har kommit överens är det klokt att upprätta ett samäganderättsavtal som delägarna blir bundna till att följa. 

Formkrav

Det finns inte så många regler att förhålla sig till när det gäller hur ett samäganderättsavtal ska se ut. Att det ska vara skriftligt är definitivt att föredra eftersom det annars kan bli svårt att bevisa vad man har kommit överens om. Ägarnas personuppgifter, vilken egendom de samäger och syftet med avtalet bör framgå. Det är också bra om anskaffningsvärdet anges, hur köpet har finansierats och hur fördelningen av ägarandelarna ser ut.

Parterna undertecknar avtalet och behåller var sitt exemplar. Det finns inget krav på att avtalry ska vara bevittnat men det kan vara bra ur bevishänseende om en tvist skulle uppstå.

Exempel

Den som till exempel äger ett fritidshus tillsammans med sina syskon gör klokt i att upprätta ett samäganderättsavtal för att bland annat reglera hur kostnader för renoveringar ska fördelas, vilket arbete som görs på fastigheten och av vem och vad som händer om en delägare vill sälja sin andel.

Vad händer om delägarna inte kommer överens?

Om delägarnas viljor går isär utses en god man av tingsrätten, efter ansökan. Den gode mannen förvaltar och sköter om egendomen. Vill delägarna sälja egendomen men är oense om priset säljs egendomen på offentlig auktion.

Beroende på vilken egendom som samägs är det viktigt att tänka på att olika saker behöver regleras.