Arvskifte eller inte?

Arvskifte eller inte?

När en person går bort finns en lagstadgad skyldighet för de efterlevande att upprätta en bouppteckning alternativt en dödsboanmälan. En bouppteckning kan beskrivas som en förteckning över vad den avlidne hade för tillgångar och skulder på sin dödsdag. Ett arvskifte, däremot, är en handling i vilken arvingarna bestämmer hur kvarlåtenskapen sedan ska fördelas. Ett arvskifte är en civilrättslig uppgörelse mellan dödsbodelägarna vilket innebär att det inte finns något direkt tvång att upprätta en sådan handling. Tanken med detta blogginlägg är att exemplifiera i vilka situationer ett arvskifte kan vara lämpligt och när det helt enkelt inte behövs.

Det finns flera olika anledningar till att ett arvskifte är nödvändigt att upprätta. Det kan dels bero på rent personliga anledningar, dels på praktiska anledningar.  

Om den avlidne var gift ska arvskiftet alltid föregås eller kombineras med en bodelning. Om den avlidne var sambo tillämpas en bodelning om den efterlevande begär det. En bodelning är nödvändig för att klargöra vilken egendom som tilldelas vilken make/sambo. När den uppdelningen är gjord behöver det sedan bestämmas hur den avlidnes egendom ska delas upp mellan dödsbodelägarna. Detta görs genom arvskifteshandlingen.

Finns det särkullbarn bör du alltid skriva ett arvskifte vid den ena maken eller sambons bortgång för att ha en tydlig dokumentation över vad som faktiskt utgivits/inte utgivits till särkullbarnet eller vad den efterlevande makan eller sambon har att utgå vid sitt frånfälle. För att skapa förutsägbarhet och undvika konflikter är alltså arvskiftet viktigt i en sådan situation. Se till att förvara ditt exemplar av arvskiftet på en trygg plats så att ni på ett enkelt sätt kan ta fram och beakta arvskiftet vid den efterlevande maken/sambons bortgång.

Ett arvskifte kan även vara nödvändigt att upprätta av andra skäl. Om det finns en fastighet i dödsboet kräver lantmäteriet en arvskifteshandling för att tillåta en överflyttning av lagfarten till någon av arvingarna eller alla arvingar gemensamt. För att ändra ägarförhållandet krävs således att dödsbodelägarna kan visa på att de tillsammans gjort upp vem som ska tillskiftas fastigheten för att lantmäteriet ska bevilja en ändrad lagfart. Finns det en fastighet med i dödsboet bör du alltså alltid upprätta ett arvskifte efter bouppteckningen.

Ett undantag gäller dock om du är ensam dödsbodelägare, det vill säga om du är den enda som ska ärva den avlidne. I det fallet behöver du aldrig skriva ett arvskifte av den enkla anledningen att du inte kan sluta ett avtal med dig själv. Då räcker det med bouppteckningen för att ändra exempelvis lagfarten till en fastighet.

Sara Grafström 4 blogginlägg

De råd vi ger i bloggen är generella och inte avsedda att ge fullständig information i juridiska frågor. Råden kan därför inte automatiskt tillämpas i ett visst fall. Behöver du diskutera enskilda fall rekommenderar vi att du vänder dig till en jurist eller kontaktar oss på HELP Försäkring.